Marknaden för så kallade ?High Yield Bonds? ? högavkastande obligationer ? har under det senaste årtiondet genomgått en remarkabel utveckling, särskilt i Europa. Ett ökat antal ?non-investment grade?-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprätthållandet av betalningsströmmar till leverantörer, anställda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvärv; refinansiering av lån; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling är marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jämförelsevis liten.

När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden.Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare.

Världen står idag inför många miljömässiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförändringarna är stort. För att möta det stora kapitalbehovetmåste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer är ett nyttfinansiellt instrument vars likvid är ämnad att gå till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpåverkan. Finansieringsformen har växt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen på den svenska marknaden trots att dessaffärsnytta för den utförande enheten inte är övertygande. Syftet med uppsatsen ärdärför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.Baserat på uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrån emittenternas perspektiv.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

I den klassiska litteraturen om avkastningskurvan antas riskpremier vara tidsinvarianta medan modernare jämviktsteorier tillåter risken att variera över tiden. Studien utgår från båda teorierna när korta investeringar i långa obligationer från Storbritannien analyseras. Vidare analyseras vilken effekt olika löptider har på obligationernas överavkastning. När vi kontrollerar för direkta löptidseffekter, givet konstant kortränterisk erhålls ett direkt samband som är i paritet med likviditetspreferenshypotesen. När kortränterisken tillåts att ha olika effekter över löptiden är det uppenbart att den dokumenterade löptidspremien är en kompensation för kortränterisken.

Världen står idag inför många miljömässiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförändringarna är stort. För att möta det stora kapitalbehovetmåste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer är ett nyttfinansiellt instrument vars likvid är ämnad att gå till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpåverkan. Finansieringsformen har växt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen på den svenska marknaden trots att dessaffärsnytta för den utförande enheten inte är övertygande. Syftet med uppsatsen ärdärför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.Baserat på uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrån emittenternas perspektiv.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.